I tider som kännetecknas av snabb samhällsförändring, intensiva sociala informationsflöden och kulturell rörlighet ökar behovet av historisk orientering och därmed av historiska kunskaper. Kunskaper om hur historia förmedlas och används i olika sammanhang, liksom förmågan att analysera hur historien bidrar till vår orientering i, och förståelse av samtiden är central för många yrkesgrupper, särskilt lärare.
Det historiedidaktiska forskningsfältet undersöker olika sammanhang där historia kommuniceras, dels i människors möte med historien och dels i olika kontexter där historia förmedlas. På HSD är vi särskilt inriktade mot undervisning och lärande av historia i skolan och vid universitetet. Historieämnet står idag inför flera utmaningar som ger upphov till delvis nya frågeställning, bl.a. i fråga om det mångkulturella klassrummet eller kunskapsrelativisering som uppstår som ett resultat av mer komplexa informationsflöden. Viktiga historiedidaktiska frågor kretsar runt vad elevernas historiska kunnande innebär, vilka svårigheter eleverna har i lärandet av historia, hur lärandet av historia möjliggörs i undervisningen eller hur historieundervisningen samspelar med den omgivande historiekulturen.
Centrala begrepp inom det historiedidaktiska fältet inkluderar begreppet historiemedvetande vars kvalificerande representerar det yttersta målet för skolämnet historia, historiebruk som avser användningen av historia i olika sammanhang, källtolkning och källkritik vilka kretsar runt vad historisk kunskap är eller historiskt tänkande som innefattar olika historiska förmågor som övas i undervisningen. Av naturliga skäl har historiedidaktiken många kontaktytor med historievetenskapen.