I våras skulle Stockholms universitets högskolepedagogiska konferens anordnats — men som så mycket annat detta år sköts den på framtiden*. Den 19—20 november var det så dags, nu i digitalt format och med närmare 300 deltagare anmälda. Temat var detsamma som i våras, Det akademiska lärarskapets möjligheter**. Men med anledning av de utmaningar som pandemin ställt lärare och studenter inför fokuserade konferensen även på online-undervisning. I sin välkomsthälsning lyfte rektor Astrid Söderbergh Widding att det här året har inneburit en radikal ändring av att arbeta som lärare. Hon konstaterade att utvecklingen av undervisningen och digitaliseringen nu påskyndats.
Erfarenheter av årets digitala omställning
Huvudtalare var Alastair Creelman som är specialist inom e-lärande, omvärldsbevakare och projektledare vid Linnéuniversitetet. Under rubriken ”Efter stormen, en annorlunda värld ” belyste han erfarenheter från den digitala omställning som skett under 2020, och där ”online blivit det nya normala”. En viktig erfarenhet är att det inte fungerar bra att överföra klassrumsundervisning rakt av till digital format. Läraren måste anpassa sig efter faktorer som att studenter kan ha dålig internetuppkoppling och bo trångt där det kan vara svårt att i lugn och ro kunna delta i online-undervisning. Detta kan leda till att vissa studenter blir exkluderade från undervisning.
Många lärare berättar även om hur online-undervisningen inneburit en ökad arbetsbörda och bristande kontakt med studenterna. Med studenter framför sig i det fysiska klassrummet är det mycket lättare att läsa av om studenter verkar ta till sig det man undervisar om jämfört med att se ansikten på datorskärm (och där många inte har sina webbkameror på).
Tips för att utveckla digital undervisning
Alastair Creelman berättade om hur det går att utveckla den digitala undervisningen. Det kan till exempel röra sig om att spela in föreläsningar som studenterna kan se i förväg, spela in korta filmklipp, möjligheter att pausa inspelade föreläsningar för att i mindre grupper diskutera kring det som sägs, ha filmade exkursioner och studiebesök samt göra quiz med faktafrågor. För att öka studenternas engagemang kan de även uppmanas att själva skapa material, till exempel där de förklarar moment i kurserna.
Alastair Creelman förutspår att vi efter pandemin måste vänja oss vid en blandning av campusundervisning och digital undervisning — och att det måste finnas en än större förmåga att hantera och utveckla den digitala undervisningen.
Se Alastair Creelmans föreläsning: Efter stormen, en annorlunda värld
Digitala examinationer och hybridundervisning
Flera av de parallella sessionerna ägnades åt utmaningar som pandemin ställer på undervisningen. Ett pass ägnades åt digitala examinationer, där bland annat behovet av övervakning för att motverka fusk diskuterades samt etiska aspekter av studenter måste filma sig själv i hemmet när de gör tentor.
Hybridundervisning var ett annat område som diskuterades, alltså där vissa studenter finns på plats medan andra deltar i undervisningen online. Hur ska man göra för att alla studenter ska känna sig delaktiga i undervisningen? Sofia Holmdahl, ordförande för Stockholms universitets studentkår, berättade att studenter generellt är positiva till möjlighet att kunna delta hemifrån men att denna undervisning hittills mest varit ad hoc och inte tillräckligt genomtänkt. Ola Palm vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik betonade att det måste finnas förutsägbarhet kring hybridundervisningen, såväl för lärare som studenter, så man vet hur många studenter som finns i klassrummet respektive online.
Bland andra programpunkter fanns ett panelsamtal kring utbildningsgranskning och ett med några av dem som utsetts till Årets lärare de senaste åren om utmaningar de mött som pedagoger.
Samtal om akademiskt lärarskap
Sista programpunkten var ett samtal om akademiskt lärarskap med Klara Bolander Laksov, professor i högskolepedagogik och föreståndare för Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) samt Max Scheja, professor i högskolepedagogik, båda vid Institutionen för pedagogik och didaktik. De presenterade där en struktur med åtta dimensioner som är tänkt att hjälpa universitetslärare i sin utveckling av det akademiska lärarskapet. De åtta dimensionerna finns även på en fysisk kub och som är tänkt som en fysisk påminnelse av vad det innebär att vara universitetslärare.
Vad är viktigaste budskapet från konferensen?
— Det viktigaste jag tar med mig är att det finns så mycket engagemang, kunskap och intresse hos SU:s lärare som är värdefull att sprida, diskutera och bygga vidare på. Arenor för sådana utbyten behövs kontinuerligt och under coronapandemin är det särskilt viktigt att ta sig tid att delta i de arenor som finns, men kanske också hela tiden medverka till att utöka möjligheterna för kontaktpunkter mellan lärare, säger Klara Bolander Laksov vid CeUL och ansvarig för konferensen.
Ytterligare en sak hon tar med sig är att hon bland deltagarna upplevde en känsla och önskan om ta nästa steg när det gäller digitaliseringens möjligheter att hitta bland nya och innovativa, och ibland gamla, beprövade sätt att stödja studenterna i sitt lärande. — CeUL ska nu fortsätta skapa mötesplatser och arenor för utbyte, skapa resurser som möjliggör att lärare kan bygga sin undervisning på forskning om undervisning och lärande samt dela erfarenheter och inspirera varandra att utvecklas i sitt akademiska lärarskap, säger Klara Bolander Laksov. Från och med 1 januari 2021 startar CeUL också ett IKT-pedagogiskt team som ska arbeta med att stödja lärare med digitaliseringen av undervisningen. Varje institution ska kunna få stöd och nu genomförs en behovsinventering som underlag för en projektplan.
Hur fungerade det att ordna konferensen online?
— Vid det här laget hade vi som tur var lite erfarenhet av online konferenser, och på det hela taget gick det väldigt bra. Men man ska komma ihåg att arbetet med konferensen var minst lika stort som för en vanlig konferens. Eftersom vårens konferens blev inställd och flyttad hit, blev det egentligen som att göra två konferenser. En stor eloge till Lotta Jons och CeUL:s kansli med Karin Christoffersson, Clara Fagerlind och Annika Forslund, som gjorde allt fantastiskt arbete för att få ihop den så bra.
*Däremot genomfördes en temadag online den 13 maj om kursdesign för lärande i digital miljö
**Med akademiskt lärarskap innebär att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till sin egen undervisning, till studenters lärande och till utbildningens innehåll och utformning (curriculum). Det handlar om att systematiskt undersöka, kollegialt granska och publikt dela sin pedagogiska verksamhet.
Mer om konferensen och resurser om undervisning
Presentationsmaterial från konferensen hittar du på
Mer stödmaterial om online-undervisning
- Material om online undervisning på CeUL-torget i Athena (tillgängligt för alla SU:s lärare som registrerar sig på CeUL-torget).
- Undervisa online (resurswebb)
- ”Trött på tråkiga Zoom-föreläsningar” workshop-session från Lärarkonferensen med Jonas Collin, mediepedagog vid Institutionen för data- och systemvetenskap (videofilm, uppladdad 25 november 2020)
- "Professionell kvalité på din videoproduktion hemma eller på kontoret" av Jonas Collin, mediepedagog vid Institutionen för data- och systemvetenskap (videofilm, uppladdad 26 maj 2020)
Resurs om hybridundervisning
Tidigare artiklar om undervisning online
Text: Per Larsson, Kommunikationsavdelningen
