Omslaget av boken "Kunskapens osynliga scener" av Staffan Bergwik.
Omslaget av boken "Kunskapens osynliga scener" av Staffan Bergwik.

-Vi behöver tänka bättre kring vad kunskap är eftersom det är en bas för vårt samhällsbygge, menar Staffan Bergwik som forskar på området vetenskapshistoria.
Han hoppas genom sin bok kunna beskriva kunskapshistorier för det tjugoförsta århundradet.

Fallstudier från tidigt 1900-tal

Med hjälp av fem fallstudier från det tidiga 1900-talet diskuterar boken kunskapens sammanhang och spelplatser. Studierna behandlar den arge oceanografen Hans Pettersson och den mäktige fysikern Svante Arrhenius, men också kvinnor.

För precis som i fallet med annan historieskrivning finns dolda kvinnor i kunskapshistorien som sällan omnämns. Bland dem som figurerar i den här boken finns Sveriges första docent i experimentell fysik Eva von Bahr, kemisten Naima Sahlbom och geologhustrun Ebba Hult De Geer.

Visar relation mellan kunskap och identitet

Kunskapens osynliga scener frilägger överraskande och glömda rötter till dagens vetenskap. Den beskriver relationer mellan kunskap och identitet, liksom mellan vetenskap och det omgivande samhället. Och framförallt visar den vad det innebär det att betrakta kunskap som något historiskt.

Staffan Bergwik.
Staffan Bergwik.

Staffan Bergwik är universitetslektor vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet och docent i idé- och lärdomshistoria. Han forskar och undervisar om 1800- och 1900-talens idé- och vetenskapshistoria, genushistoria och kulturhistoria.