Program

Beyond Moral Teaching – Financial literacy as citizenship education
av Mattias Björklund 

Privatekonomi, som internationellt benämns som financial literacy, är infört i en mängd utbildningssystem världen över. Den huvudsakliga kraften bakom detta är OECD som även har inrättat ett särskilt PISA-test i financial literacy. I Sverige infördes privatekonomi i gymnasieskolans samhällskunskap 2011. Men privatekonomi saknar en tydlig epistemologi och är heller inte ett definierat kunskapsområde. Men eftersom svenska samhällskunskapslärare undervisar i privatekonomi, utan formell privatekonomiutbildning, blir man också medskapare till privatekonomi som skolämne. Detta reser frågor om vad privatekonomi som ämne är, blir och skulle kunna vara inom ramen för gymnasieskolans samhällskunskap. Mattias Björklunds avhandling undersöker detta genom två studier där den första undersöker hur svenska gymnasielärare uppfattar och genomför uppdraget att undervisa privatekonomi. Den andra studien prövar, via en undervisningsintervention, vad privatekonomi som medborgarbildning skulle kunna vara.

Lärdomar av folkmord - Undervisning och lärande som historisk tolkning och orientering
av Steven Dahl

Vad utmärker en framgångsrik historieundervisning om folkmord? Om man stannar upp vid frågan märker man snart att den kan vara mer komplicerad än vad man först uppfattade. Skolämnet historia står nämligen mitt i ett spänningsfält. Å ena sidan framförs utropen "Aldrig mer!" och "Vi behöver lära av historien!" i linje med den demokratiska värdegrund läroplanen vilar på. Här står lärdomsperspektivet och orientering i förgrunden för lärandet. Å andra sidan förväntas historieämnet vila på en vetenskaplig grund, vilket betyder att historiens komplexitet behöver ingå i tolkningen och lärandet. Det, i sin tur, kan medföra att lärdomsperspektivet både ställs i bakgrunden och blir problematiskt, eftersom historievetenskapen sällan kan erbjuda några entydiga lärdomar. 

Avhandlingens övergripande syfte är att utforska potentialen i en undervisning där historievetenskapliga perspektiv på folkmord används som en resurs för elevernas orientering. Mot bakgrund av de möjligheter och hinder som identifierats i min interventionsstudie föreslår jag fyra vägledande designprinciper för att skapa en undervisning som kan möjliggöra ett lärande vilket innefattar både historisk tolkning och orientering utifrån ett lärdomsperspektiv.

Avhandlingen relaterar till de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Studiens teoretiska ramverk hämtar begrepp och perspektiv från både den historiefilosofiska och den empiriskt-kognitivistiska historiedidaktiska traditionen. Men, i stället för att lyfta fram spänningar mellan dessa två historiedidaktiska traditioner argumenterar jag för att bärande begrepp från båda dessa traditioner behöver föras samman i en historieundervisning som syftar till att ge eleven goda förutsättningar att kvalificera sitt historiemedvetande

Kraft, form, transformationer: om kinestetisk musikalitet och kroppsvärldande i pojkars krigslek 
av Ebba Theorell

Krigslekar totalförbjuds ofta i svenska förskolor och skolor och vuxna bemöter ofta dessa lekar med misstänksamhet, ointresse eller till och med aggressivitet. Vad händer med individer och grupper om en ganska samstämmig vuxenvärld konsekvent dömer ut dessa lekar – finns det en risk att något går förlorat? Det är mest pojkar som leker krig och krigslek har ofta studerats i relation till våld och hur barns aggressiva beteenden påverkas. Ebba Theorells avhandling undersöker däremot vilka estetiska dimensioner som kommer till uttryck i krigslek. Hon analyserar krigsleken främst genom ett dansfilosofiskt ramverk som rör sig från fenomenologi till processfilosofi. 

Avhandlingen relaterar till fältet de estetiska ämnenas didaktik och den öppnar för nya sätt att analysera och konceptualisera krigslek på. Genom detta läggs en grund för att skapa nya estetisk/didaktiska plattformar för vuxna och barn att mötas i. 

Postseminarium

Efter seminariet följer ett postseminarium med sedvanligt mingel till tilltugg och dryck i HSD:s personalrum på samma våningsplan som seminariet.

Detta seminarium är i övrigt det sista i HSD:s regi, innan HSD den 1 januari uppgår i den nya ”Institutionen för ämnesdidaktik”, tillsammans med MND och ISD, vid Stockholms universitet.

Adressen till HSD och till seminariet: Svante Arrhenius väg 20 A (Arrheniuslaboratorierna) hus P, våning 3.

Varmt välkomna!
 

Om HSD-seminarium

Om du är anställd vid HSD och har forskning i tjänsten, anmäl då om du inte kommer på de gemensamma seminarierna.

Är du inte är anställd på HSD och önskar att delta är du välkommen med anmälan.
Vill du lägga fram en text vid något HSD-seminarium?

Anmälan till Maria Olson, maria.olson@hsd.su.se för samordning och planering.